tisdag 30 januari 2007

Omprov

Tisdagen den 13/2 har ni chans att göra skriftligt omprov på det som ni missat. Om det är någon som vill göra muntligt omprov får ni boka tid med mig. Eventuellt kan jag ha det den 13/2 också. Under vecka 5 kommer alla få en blankett med mig där antingen ert slutbetyg i biologi står, eller vad ni saknar för att få ett G.

Om ni inte kommer den 13/2 eller inte klarar omprovet då, kommer en betygsvarning skickas hem.

torsdag 18 januari 2007

18/1 Korsningsscheman och mutationer

Brunögda föräldrar kan få blåögda barn!
Blåögda föräldrar kan inte få brunögda barn!

Detta kom vi fram till igår och tittade på ett annat sätt att bevisa det - genom korsningsschema.
Ni gjorde egna korsningsscheman och drog slutsatser kring hur olika ögonfärger ärvdes.

Vi pratade också om:

1. Hur DNA-kedjan kopierar sig själv; genom att dela sig på mitten ungefär som ett blixtlås. De fria proteinerna som finns i cellen sätter sig på rätt protein i DNA-kedjan. Eftersom vi bara har 4 olika proteiner som endast passar två och två, blir det två nya identiska DNA-kedjor av den ursprungliga.

2. Mutationer: Plötsliga förändringar i arvsmassan. Under en celldelning när DNA kopierar sig själv (som ovan) kan det uppstå fel. T ex strålning eller kemiska ämnen kan göra att proteinernas förändras eller byts ut så att den nya DNA kedjan inte längre är en exakt kopia av den ursprungliga.

3. Vad som händer när det bildas enäggstvillingar, tvåäggstvillingar och siamesiska tvillingar.

4. Hur lika människor är egentligen, vi har till 99,9% samma arvsmassa. Vad skiljer olika människor, hur lika är vi shimpansen?

5. Det naturliga urvalet - starkast överlever. Om evolution och hur vi människor idag inte längre är beroende av det.

Läs mer i boken sid 280 - 288. Träna på frågorna i boken och de frågor som står tillsammans med betygskriterierna.

Förhör på tisdag nästa vecka!

onsdag 17 januari 2007

17/1 Celldelning


Kan två brunögda föräldrar få ett blåögt barn?
Hur stor är sannolikheten att det föds en flicka?
Hur kan det bevisas?
Vi labbade med låtsastillverkning av barn för att undersöka detta!
Följande betygskriterier fick vi svar på under lektionens gång:
  • Vad innebär vanlig celldelning
  • Vad innebär reduktionsdelning (när könsceller bildas)
  • Antal kromosomer i vanliga celler och i könsceller
  • Känna till vad det beror på om det föds en pojke eller flicka
  • Kunna förklara varför ett barn är halva mamma och halva pappa
  • Vad innebär ett dominant anlag?
  • Vad innebär ett recessivt anlag?

torsdag 11 januari 2007

11/1 Förhör och återlämning

Idag hade vi förhöret på smak, lukt och hörsel. Jag hoppas det gick bra för er!
Om det skulle visa sig att det inte gick bra, blir det omprov på läxhjälpen v. 4 eller v. 5. Jag återkommer om vilken dag.

Ni fick också tillbaka gamla förhör och inlämningsuppgifter och gick genom för var och en vad som var gjort och vad som saknades.

För de som behöver göra om något av de två tidigare förhören:

  1. Synen (sid 182 - 184)
  2. Hjärnan (s.198 - 201) , nervsystemet (s. 192 - 197) och känsel (s. 190)

kom vi överens att det skulle göras nästa vecka, tisdagen den 16/1 på läxhjälpstid.

Se till att spara er "avprickningslista" så ni själva har kontroll över vad ni behöver göra och lämna in.

Vi ses nästa vecka på tisdag då vi fortsätter med genetiken. Ha det bra!

onsdag 10 januari 2007

10/1 Förhör torsdag 11/1

I morgon har ni förhör på hörseln, smak och lukt.
Ni kan träna på det genom att läsa i boken, titta på anteckningar och de häften ni arbetat med.

Ni ska kunna följande för G:

  • Vilka delar örat består av och vad de har för uppgift.
  • Kunna beskriva hur vi hör, vad är det som händer i örat när vi hör?
  • Vad en ljudvåg är.
  • Vad har hjärnan med hörseln att göra?
  • Var smak- och luktsinnet sitter.
  • Vilka smaker vi kan uppfatta.
  • Vad vi har för nytta av smak- och luktsinnet.
  • Vad det innebär att smak- och luktsinnet samarbetar.
  • Redogöra för någon lab. och vad den ville visa.

För VG ska ni bl a
  • Ha fördjupade kunskaper om vad som händer med ljudvågorna inuti örat och dra egna slutsatser av det.
  • Kunna jämföra våra sinnesorgan med andra djurs sinnesorgan och dra egna slutsatser utifrån det vi vet om våra sinnesorgans uppbyggnad.

Kom ihåg att mycket av VG-kunskap visar ni under lektionstid. Som ni vet är ju VG grundat på kompetenser som t ex reflektera, dra egna slutsatser, analysera, jämföra och värdera.

10/1 Cellen och cellkärnan


Genomgång och diskussion kring följande:
Om Cellen
Cellen är som en fabrik. Den tillverkar olika proteiner.
Ritningarna till proteinerna finns i cellkärnan.
I ribosomerna byggs proteinerna i hop av råvarorna (som är aminosyror)
För att kunna arbeta och bygga måste cellen få energi. Det får den av syre och socker som görs om till energi i mitokondrierna.
Syre och socker och andra ämnen släpps in och ut genom cellmembranet som omger hela cellen.
Om cellkärnan
  • I cellkärnan finns arvsmassan, dvs de ritningar som bestämmer hur vi ska byggas.
  • Arvsmassan är uppdelad i mindre bitar som kallas kromosomer. Vi har 46 kromosomer = 23 par.
  • Kromosomer är uppbyggda av flera gener.
  • En gen är en ritning för ett protein som tillverkas i cellen. En kromosom består av flera hundra till flera tusen gener.
  • Kromosomerna består av en jättemolekyl som kallas DNA

Vi tog fram en modell av en kromosom och tittade på hur den såg ut som en spiralvriden repstege. Vi pratade om genen för ögonfärg. Vi pratade också om hur forskare nu kartlagt alla människans gener och vet vad alla gener har ritningar för/kodar för och vad det ger för möjligheter att manipulera.

Läs boken sid 271 - 275 får du lära dig mer om detta.

Utdelning av betygskriterier och instuderingsfrågor

tisdag 9 januari 2007

9/1 Inledning genetik


Gruppdiskussioner
Hela första lektionen hade vi diskussioner i smågrupper. Följande frågor diskuterades först i grupper om fyra, sedan en kort presentation inför klassen. Inom parentes står det viktigaste av det ni kom fram till:
  • Från vem eller vilka ärver vi vår olika egenskaper?
    (Mamma och pappa - och deras föräldrar)
  • Ge exempel på sådant vi ärver.
    (Utseende som t ex ögonfärg, hårfärg, näsform)
  • Ge exempel på sådant vi inte ärver.
    (Vissa beteenden som att retas, mörda, vara kriminell)
  • Vad är det som gör att vi ser ut (påminner om) våra föräldrar?
    (Ägget och spermien som möts. I de båda finns arvsanlagen som talar om hur vår kropp ska byggas upp)
  • Vad kan påverka oss att vara de vi är förutom arvet?
    (Miljön, dvs uppfostran, kompisar, samhällets regler, religion)
Efter diskussionerna ritade vi tillsammans hur det såg ut när ett ägg och en spermie smälte samman och bildade en cell. Ägget och spermien har 23 kromosomer var i cellkärnan. När de smälter samman vid befruktning blir det 46 kromosomer.